2. Se filmen ”Skydda naturen”

BI

GE

SH

SV

SVA

Syfte och bakgrund

Syftet med övningen är att öka elevernas kunskap om skyddad natur, hur och varför den behöver skyddas och var och ens möjlighet att påverka. Natur kan skyddas på olika sätt och av olika anledningar, till exempel för att det lever sällsynta arter på platsen eller för att området är viktigt för oss människor att vistas i för att få naturupplevelser och må bra.

Material

Filmen Skydda naturen finns längre ner på den här sidan.
Faktablad om naturskydd finns här

Genomförande

Titta på filmen Skydda naturen. Den handlar om Freja och Lukas funderingar kring naturskydd och tar bland annat upp varför vi behöver skydda natur, vad biologisk mångfald och ekosystemtjänster är och vad var och en kan göra för att mer natur ska skyddas. Diskutera följande frågor kring naturskydd med eleverna. Ta hjälp av informationen på faktabladen om naturskydd. Faktabladen är i första hand skrivna för dig som lärare.

  • Varför behöver vi skydda natur?
  • Vilka hot finns mot naturen?
  • Vad är biologisk mångfald och varför är den viktig?
  • Vad är ett ekosystem? Vad är ekosystemtjänster och varför behöver vi dem?
  • Hur skyddar vi natur?
  • Vad betyder det att vi ”skyddar” naturen? Att platsen finns kvar för all framtid och att inget ändras på platsen?

Dela därefter in eleverna i par och låt dem fundera på följande frågor. Varje par får sedan berätta om vad de kommit fram till för hela gruppen.

  • Känner du till något skyddat område? Om ja, vad heter det och varför är det skyddat? Om nej, nämn ett naturområde som du tycker om. Varför tycker du om det?
  • Vad kan du och jag göra om vi vill att mer natur ska skyddas?

Arbeta vidare

  • Lär er mer om varför olika arter är hotade och vad man kan göra för att skydda dem. Välj ut en art som är hotad enligt ArtDatabankens rödlista, ta reda på fakta och skriv/rita om den. Exempel på hotade arter är varg, mal, gölgroda, violgubbe, blylav, kungsfågel, sandkrabbspindel, grönfläckig padda och väddnätfjäril. Rödlistan är en bedömning över arters risk att dö ut och kan ses som en barometer på arternas tillstånd i Sverige. De arter som kategoriserats med CR (Akut hotad), EN (Starkt hotad) och VU (Sårbar) är hotade. Rödlistan ges ut av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), se ArtDatabanken
  • Besök ett skyddat naturområde. Ta innan besöket reda på varför området har skyddats. Information finns på exempelvis länsstyrelsens och Naturvårdsverkets webb. Titta gärna på en karta över området, använd exempelvis Naturvårdsverkets verktyg Skyddad natur. Vid besöket kan eleverna undersöka på vilket sätt området skiljer sig från ett oskyddat område som eleverna känner till, kanske naturen närmast skolan. Undersök området till exempel genom att göra övningarna 3, 4 och 5.

Lgr 11

Ur centralt innehåll åk 4-6:

Biologi

  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv.
  • Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Geografi

  • De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Samhällskunskap

  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

Svenska/Svenska som andraspråk

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Religion

  • Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.


Upp